måndag 7 december 2009

Rosa Glitter

jag skrev mitt namn i vattnet, så du vet vart jag finns.

det är ett civiliserat svar som kräver en ociviliserad handling. ett brutalt & känslomässigt massmord, jag beskyller dig för allt & ingenting.
så när slutade logiken att gälla? när slutade allt det som vi höll kärt att existera? det är som isen runt huset, kortvarit & kyligt. dina svar är meningslösa, jag har slösa bort min tid.
vi andas inte längre för varandra, vi andas inte längre på samma nivå, en vinkel åt fel håll & bubblan spricker.tänk att jag faktiskt saknar dig, men vad det är jag saknar vet jag inte. om det är tryggheten, värmen, kyssarna, eller bara dig som jag faktiskt saknar.. den som vet får gärna säga till. förbenade idiot.

jag har tappat mitt glitter, & det är inte rosa längre. det förlorade sina färgglada gnistor i samma veva som vi. jag saknar mitt glitter. jag tror det är glittret jag saknar, eller är det något som fyller min tomhet? är det verkligen bara ren idioti som rinner ur dig? jag orkar inte, duvet, för din egen skull så orkar jag inte.. att vi finns på samma planet, inte längre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar